K-G Lindblad

Järnframställning 2000

Försök 16 i gropugn. Den första protionen malm är pålagd och bälgarna trampas försiktigt. Efter 4 timmar lyfts luppen (3,2 kg) upp och smids ihop på fällsten och sträcks ut till ett ämne (1,45 kg).

 

Under säsongen har totalt 21 försök gjorts, 16 stycken i gropugn och 5 stycken i schaktugn (se sammanställning). Till dessa försök har 210 kg rostad myrmalm använts, vilket resulterat i nära 62 kg ”råjärn” (luppar). Av lupparna har i skrivande stund 16 st bearbetas i smedjan och räckts ut till (ämnen) stänger, dessa har en  totalvikt på 18,85 kg. De fem kvarvarande lupparna kommer när tid ges smidas ut till ämnen. Vår förhoppning är också att av några ämnen tillverka stål enligt Ole Evenstads beskrivning. 

Myrmalm

A.(Galberget), en brun finkornig malm som bedöms vara järnfattig men med mycket bra slaggbildande egenskaper. Densitet  0,65 kg/dm3(rostad).

B.(Sörtjärn), en brun-röd finkornig malm, svår att ta upp på grund av det tunna malmlagret (mycket organiskt material följer med).Samma slaggbildande egenskaper som A men med något större järnhalt  Densitet 0,7 kg/dm3 (rostad).

C. (Klaxåsen), brun grovkornig (från kokmalet kaffe till sockerbits storlek ) och ganska ”förorenad” med kvartsstenar, måste rensas innan den processas. Kornen är hårda  med  vassa kanter. Malmen är torr,  ger mycket ”trög” och lite slagg. Den innehåller 61% järn. Densitet 1,2 kg/dm (rostad).

D.(Brattva),röd-brun, svart relativt grovkornig (lösa korn som är lätta att krossa). Liknar C så till vida att den är torr ,  ger ”trög” och lite slagg. Innehåller   49% järn. Densitet 0,95 kg/dm3 (rostad).

E. (Sörtjärn), gul-röd. Mycket finkornig och en aning torr. Densitet 0,8 kg/ dm3

Exempel: i tabellen står följande under rubriken Malm (kg), A=4,C=6. Det betyder att vid försöket har, 4 kg av malmen från Galberget  blandats med 6 kg av malmen från Klaxåsen. Totalt har 10 kg malm processats.
 

Malm/ kol, förhållande under reduktionsfas

När all ved omvandlats till kol beräknas beräknas dess vikt  Antal liter kol beräknas och multiplicerats med  0,12 , (1 liter barrkol väger 0,12 kg) Den totala kolvikten ställs i relation till vikten av den malm som tillförs vid försöket.

 
Blåsningstid

Med blåsningstid avses tiden från att ved/kol börjar att läggas i ugnen till dess att den färdiga luppen lyfts upp och slås ihop på fällstenen.

 
Smidbarhet

Luppen smids ihop så kompakt som möjligt och sträckts därefter ut till ett ämne (stång)

Svår: ihopsmidningen innebär stora vedermödor. Luppen fallersönder i bitar,    vilka sedan i bästa kan vällas ihop. Det färdiga ämnet har många sprickor och ytsläpp .

Medel: luppen går att smida ihop utan alltför stora besvär. Det färdiga ämnet har små kantsprickor samt någon enstaka större spricka eller ytsläpp.

 

God: lätt att smida ihop. Det färdiga ämnet har inga synliga sprickor eller ytsläpp.                        

 
Försök i gropugn (sammanställning)

Försök
(datum)

Malm
(kg)

Tillsats
(kg)

 Malm/kol
förhållande


Tid
Blåsningstid
(tim, min)

Luppvikt
(kg)

 Ämne
hopsmitt
(kg/cm)

Utbyte
lupp/ämne
(%)

Kvalité
smidbarhet
1
28/5		 D=7,B=3 aska 1,6 1:2,28 4t, 5 min 3,7 2
1,7x3,5x41		 54 medel +
2
28/5		 D=7,B=3 aska 1,2 1:1,7 3 t 1,6 0,55
0,8x1,5x44		 34 medel-
3
28/5		 D=7,B=3 aska 1,2 1:1,7 3t, 5 min 2,6 1,2
1,5x2,2x45		 46 medel
4
17/6		 E=10 - 1:1,8 3t, 25min 3,7 Inget pri.smide - -
5
17/6		 E=10 aska 1,1 1:1,7 3t, 20min 3,5 1,35
1,5x3x35		 39 medel
6
18/6		 E=10 aska 0,7 1:1,8 3t, 40 min 3,5 1,05
1x1,5x85		 30 medel-
7
1/7		 D=5,E=5 aska 1,1 1:2 3t,20min 2,8 0,55
1,5x1,5x23		 20 medel
8
1/7		 D=6,E=4 sand1
aska 1,2		 1:2 3t,40min 3,8 0,55
1,3x1,4x30		 14 svår
9
8/7		 A=3,D=7 aska 1,1 1:2,2 3t,25min 2,4 Inget pri.smide - -
10
8/7		 A=5,D=5 sand 1
aska 1,7		 1:2,2 4t 3,1 1,75
2,5x3x29		 56 medel
11
8/7		 A=5,D=5 sand 1
aska 1,2		 1:1,9 4t,35min 3,1 1,8
4st.ämnen		 58 medel+
12
27/8		 Gäddtjärn
8		 sand0,5
aska
0,3		 1:2 3t,15min 2,7 1,6
3,5x6x13		 57 god-
13
27/8		 Gäddtjärn
8		 sand0,5
aska
0,9		 1:1,9 3t,25min 2,7 Inget pri.smide - -
14
25/10		 A=5,D=5 sand0,6
aska1,2		 1:2,3 4t,40min 2,9 - - -
15
25/10		 A=5,D=5 aska 1,2 1:1,8 3t,30min 1,9      
16
25/10		 A=5,D=5 sla.
sand 2
aska 1,4		 1:1,9 4t 3,2 1,45
1,5x2x560		 45 medel+
Medel-
värde:		     1:1,94 3t.38m 2,95 1,25 41

 

Anmärkningar

Vid alla försök har barrved använts som bränsle, vilket kolats i ugnen. Inför försök 7 byggdes bälganordningen om så att bälgarna trampas och desamma lyfts upp med 8 meter långa granslanor. Arbetet vid bälgarna har på så sätt blivit mindre arbetskrävande.

  Försök

1. Säsongens första försök gav en mycket stor och fin lupp.

2. Drevs som försök 1 men med den skillnaden att mindre kol användes och därmed gick försöket snabbare, vilket resulterade i att bara ¼ så mycket järn erhölls.

4-6. Utfördes på Jamtli i Östersund (ugnsvolym= 156 liter). En helt ny malm provades, vilken fungerade skapligt. Av de relativt stora lupparna erhöll relativt lite järn.

7-8. Gav lite järn. Malmerna D och E blandades för första och enda gången under säsongen.

9-11. Kördes identiskt lika och gav bra med järn .Malmblandningen A och D fungerar bra. Vid försök 11 tappades 5 kg lättflytande slagg och de tre lupparna kunde smidas mycket kompakta på fällstenen.

12-13. Utfördes i Bollnäs (ugnsvolym = 120 liter)

14-16. Inför dessa försök genomgick ugnen en omfattande renovering. Blåsningarna fungerade mycket bra .

 

Försök i schaktugn (sammanställning)

Försök
(datum)

Malm
(kg)

Tillsats
(kg)

 Malm/kol
förhållande


Tid
Blåsningstid
(tim, min)

Luppvikt
(kg)

 Ämne
hopsmitt
(kg/cm)

Utbyte
lupp/ämne
(%)

Kvalité
smidbarhet
1
7/7		 E=10 aska 0,8 1:1,52 3t,45 min 3,9 - - -
2
7/7		 A=5,E=5 aska 1,2 1:1,52 3t,45 min 3,5 1,3
1,5x2x54		 37 medel+
3
26/10		 A=5,D=5 sand
1,65		 1:1,62 4t,10 min 2 0,85
1,5x2x37		 43 god
4
26/10		 A=5,D=5 sand
u.rest2,05		 1:1,62 4t, 17min 3,3 1,8
3x5x15		 54 medel+
5
26/10		 A=5,D=5 sand 1
aska 0,8		 1:1,62 4t, 10min 2,1 1,05
1,5x2,5x34,5		 50 medel-
Medel-
värde:		     1:1,58 ca.4tim 2,96 1,25 46 medel-


Anmärkningar 

Försök 

3. Luppen smiddes ihop till ett ämne direkt ca 1,3 kg. Dagen efter räcktes den ut till en stång.

4. 3 kg mycket lättflytande slagg tappades i processens slutskede.En mycket fin lupp.

5. 1 kg trögflytande slagg tappades strax innan luppen togs upp.


Mer information angående försöken i Hammarede via e-post:  kg.lindblad@jll.se



Försök 4 i schackt-
ugn. Ugnen tappas på 
3 kg lättflytande slagg innan luppen tas upp.		 Luppen slås ihop på fällstenen, vilket ger ett ämne på ca 2kg.

Foto: Erika Åberg, Ny-Björn Gustafsson


Startsida

Institutet för Forntida Teknik 2001-04-25